.. gör både jag och Ayasha. Hon har inget alls emot att äta sin medicin utan smaskar i sig maten lika glupskt som vanligt. Hon ska ju ta det så lungt som möjligt men det är ju lättare sagt än gjort!

Alla hemska tankar far ju genom huvudet hela tiden och man tänker alltid det värsta. Har världens humörsvängningar, inte långt till gråt över minsta lilla.

Vad det gäller haltandet ser det mycket bättre nu, så det verkar inte som att hon går runt och har ont och det är ju possitivt iaf.

Nu lääängtar vi till veterinären, hur man nu kan göra det.
Det värsta är att vara ovetande :(

Har själv gått runt med vad jag tror är magkatarr i snart en vecka. Det är inte kul alltså. Har så jäkla ont att man inte orkar med någonting!
Bara att resa sig ur soffan / Sängen tar emot nå fruktansvärt.